Kulpeningsprocessen tillkom runt 1923, mannen bakom processen hette J.O Almen. Enligt historien så tillkom kulpenings processen genom att man var tvungen att blästra bladfjädrar som legat och rostat under lagring. På den tiden hade man grovt media då man blästrade och det visade sig att de bladfjädrar som blästrats höll mycket längre än de fjädrar som inte blästrats. J.O Almen som var material specialist på GM dök ner i problemet och konstaterade efter många om och men att man genom blästring tillförde tryckspänningar i bladfjädrarnas yta.
Användandet av kulpening har till stor del följt behovet och har till stor del använts av de industrier som haft behov av att förlänga utmattningshållfastheten på sina produkter. Exempel på produkter är fjädrar, drev, drivaxlar,lyftverktyg, klippsaxar, trådvalsar osv.
Flyg och rymd industrin är givetvis dom som sysslat mest med denna process. Processen har nog varit kommersiellt tillgänglig under många år, det är bara det att merparten av befolkningen inte känt till processen. Själv sprang jag på den 1975 och hade då ingen aning om att jag tio år senare själv skulle syssla med just denna process.
Processen som sådan är fortfarande under utveckling och det kommer hela tiden nya rön och tillämpningar. Senast i raden är ultraljudspening där man stänger in detaljen i ett slutet kärl tillsammans med en liten mängd kulor. Dessa kulor fås att studsa mot objektet med hjälp av en ultraljudssvängare. Metoden har provats och utvärderats av Volvo personvagnar och fungerar utmärkt.
