Page 2 of 2
Posted: 15 Jan 2011, 22:18
by M-techer
Franzén wrote:Vad bevisar det da?
Det enorma behovet man har av att vara spydig på nätet.
Posted: 15 Jan 2011, 22:29
by Franzén
Jag fattar inte...
Å andra sidan orkar jag inte med sandlådetjafset som ALLTID uppstår...
Posted: 15 Jan 2011, 23:43
by HenrikF
Franzén wrote:Jag fattar inte...
Å andra sidan orkar jag inte med sandlådetjafset som ALLTID uppstår...
Det var ju du som började med att starta tråden
Posted: 16 Jan 2011, 00:27
by Franzén
Ja det var ju det...
Posted: 16 Jan 2011, 01:48
by M-techer
Franzén wrote:Jag fattar inte...
Å andra sidan orkar jag inte med sandlådetjafset som ALLTID uppstår...
Posted: 16 Jan 2011, 03:51
by dgyldmark
HenrikF wrote:dgyldmark wrote:cerwinboy wrote:
NEJ... men den är tillverkad genom plastisk deformation
Berätta mer jag vill lära mig.
trodde du visste allt redan?
Hade jag vetat hade jag tillfört diskussionen, Var säker på att den var smidd. Berätta gärna om du vet.
Posted: 16 Jan 2011, 04:06
by dgyldmark
M-techer wrote:Franzén wrote:Vad bevisar det da?
Det enorma behovet man har av att vara spydig på nätet.
Hade det inte funnits folk som jag och många andra som vart intresserade och gärna delat med sig av kunskap, ja och mycket onödigt vetande/tokigheter. Så hade du aldrig fått något svar på dina frågor.
Posted: 16 Jan 2011, 04:10
by Franzén
Jo, den kolvproduktionen som man visar på filmsnutten är en form av smide.
Dom hettar upp den till lämplig temperatur och gör sen en djupdragning, förmodligen hydromekanisk sådan.
De flesta material som hettas upp såpass att man får en förändring i materialets struktur, anlöps oftast efteråt för att uppnå rätt hårdhet eller seghet.
Ser ut som att dom gör det här innan bearbetning.
Efter smidet eller gjutet så bearbetas kolvarna på samma sätt oavsett formgivningsprocess.
Svarv, borr och fräs lämpligen.
Och så lite slip och puts så att skiten inte skär varv #1.
Men det är en diger process för att framställa en styck kolv.
Med tanke på erforderlig tillverkningsprocess för en uppsättning schyssta kolvar så fattar man att prislappen blir därefter.
Posted: 16 Jan 2011, 05:33
by Hool
Franzén wrote:Jo, den kolvproduktionen som man visar på filmsnutten är en form av smide.
Dom hettar upp den till lämplig temperatur och gör sen en djupdragning, förmodligen hydromekanisk sådan.
De flesta material som hettas upp såpass att man får en förändring i materialets struktur, anlöps oftast efteråt för att uppnå rätt hårdhet eller seghet.
Ser ut som att dom gör det här innan bearbetning.
Efter smidet eller gjutet så bearbetas kolvarna på samma sätt oavsett formgivningsprocess.
Svarv, borr och fräs lämpligen.
Och så lite slip och puts så att skiten inte skär varv #1.
Men det är en diger process för att framställa en styck kolv.
Med tanke på erforderlig tillverkningsprocess för en uppsättning schyssta kolvar så fattar man att prislappen blir därefter.
För att nämna att det inte är några stora serier heller..
Oftast..
Posted: 18 Jan 2011, 19:38
by cerwinboy
dgyldmark wrote:HenrikF wrote:dgyldmark wrote:
Berätta mer jag vill lära mig.
trodde du visste allt redan?
Hade jag vetat hade jag tillfört diskussionen, Var säker på att den var smidd. Berätta gärna om du vet.
den smidda kolv är förmodligen inte bara i aluminium då slulle den inte hålla många meter, men så fort man tillsätter koppar eller magan i aluminium så ökar strukturens formbarhet och aluminiumen kan på så vis härdas till och med, o att den värms upp till den önskade temperaturen som filmen visar har med aluminiumens blandning från frabrikanten att göra för det finns många flera ligeringar i den än så, har förmig att aluminium strukturen blir flytande vid ca 550-620 grader,
stål där imot bestäms härdnings prossesen genom vilken kol halt den inne håller, ni som kan svets vet att det är rätt svår att svetsa i 2,3 % eller mera kol haltiga och högligerade ämnen, dessa stål sorter har jag för mig strukturen är som bäst för genom härdning vid 920 + beroende på kol och fabrikantens rekomendationer, då är dessa offta luft härdade och får inte komma ner i rumstemperatur för då blir det som att lägga en is bit i varmt vatten och den kommer att spricka, samma gäller dom flesta metaller all dom oftast blir sköra eller oönskat hårda på fel ställe så som skarpa hörn gängor eller dylik form.
få du reda på aluminium kvaliten så kan jag kolla upp mera o sgehet och vad det brukar användas som, vet att märket Alcann har tagit fram aluminium sorter som du måste för värma "typ 150 grader"innan du kan bearbeta aluminiumen för att den är hård härda i sin ursprungliga form som plåt eller stång, har för mig att en annan bra aluminium sort är 6062 som ska vara som att köra i automatstål
men sliter ganska agresivt på hårdmetalls plattorna, denna typ av aluminium skulle jag tveksamt kunna tänka mig behöver en så kallad plastisk derformation för att få högre styrka genom tätheten i deformations prossesen, dock så väger ligeringarna så pass att man kan tro att man håller i en stål bit i stället vilket är synd och inte bra om man vill varva högt för kolv tillverkning,
sen bry jag mig föga om någon eller några tycker jag wise-ass´a ...
tycker Dan G gör helt rätt i det han gör med sin expriment som hela Tokaryd fått lida för, han vet att det kan gå eller var det djävligt roligt så länge det varade. nyfikenhet ökar motivertion och kunskap. fråga man inte får man inget veta, jag kommer säkert fråga han om något någon gång som jag har tummen mitt i handen på.
och då kan ni andra stå i era garag och undra varför era saker går sönder eller inte fungera,
Posted: 18 Jan 2011, 22:11
by Brox
Hm...
En tråd med så mycket bitterhet och sura uppstötningar utan att ens bullen har lagt en enda kommentar?
Men det är ju ändå hans fel
Posted: 18 Jan 2011, 23:27
by Nisse Järnet
Silverboy wrote:Jävlar! De kan gå opp og ned i cyl inntill 6000 ganger i minutet!!!
Doh!
Haha tänkte också på det, värstingmotor
Posted: 18 Jan 2011, 23:43
by Franzén
Brox wrote:Hm...
En tråd med så mycket bitterhet och sura uppstötningar utan att ens bullen har lagt en enda kommentar?
Men det är ju ändå hans fel
Hoho!!!
Sammy, du får komma hit och rätta till avsaknaden av din röst och din åsikt.
Klema gärna till nå´n som glappat för mycket.